Dubbelpublicerade avtal, 20 mdkr till "Anbudsgivare" och instituten som underskattade systemet — grävdag två

Dubbelpubliceringar: samma avtal räknas två gånger (eller sex)

• Region Värmland + 15 kommuner → Abena/Essity/Swereco/Attends: 5 550 mkr-avtalet publicerat som BÅDE notis 392613-2024 och 393733-2024 — 11,1 mdkr i sammanlagda data, 5,55 i verkligheten.

• Adda Inköpscentral: fyra avtalsdubbletter (AJ Produkter, Kinnarps, Lekolar, ABA SKOL — 10 mdkr vardera ×2). ABA SKOL:s '10 mdkr i 2 ordrar' i våra toppar är i själva verket ETT avtal publicerat två gånger.

• Försvarsmakten → Samhall Aktiebolag: IDENTISKT avtal publicerat som 6 olika notiser (752693…81197-2024) — 7,02 mdkr räknat, troligen ~1,2 mdkr per publicering.

• Kammarkollegiet (statens inköpscentral): 20 mdkr publicerat som 4 notiser med vinnaren 'Anbudsgivare'.

Placeholder-vinnare: 20,1 mdkr till ingen

13 vinnarrader (20,09 mdkr) har vinnarnamnet 'Anbudsgivare' — ett TED-registreringsfel där vinnarfältet lämnats med platsmarkören. Kammarkollegiet är största köparen. Vem som faktiskt vann 20 mdkr går att se i notisernas lotspecificering på ted.europa.eu — men i strukturdatan är vinnaren okänd, och 20 mdkr kan inte hänföras till någon leverantör.

Organisationsnummer-fältet: 105 551 av 106 610 har fel format

I award_winners har 106 610 rader organisationnummer — men 105 551 av dem bryter mot svenska formatet [10 siffror]. Exempel: '+48122693500' är ett polskt telefonnummer importerat som NATIONALID. Konsekvens: alla orgnr-baserade analyser (ägar查找, koncentration) måste filtrera på Luhn-validerade 10-siffriga nummer — vår metodrapport gör det, men offentliga TED-aggregatorer gör det sällan.

Opinionsinstituten: Sentio och Skop underskattade systemet mest 2022

• Sentio: underskattade S med 2,1 procentenheter och överskattade V med 1,4 (medel av aug/sep-mätningar vs valresultatet 2022-09-11).

• Skop: underskattade M med 2,1 och S med 1,7; överskattade MP med 1,3 och L med 1,2.

• Novus: underskattade M med 1,5 och S med 1,2.

• Sifo: underskattade SD med 1,4 och M med 1,6; Demoskop/Inizio underskattade SD med 0,9.

• Datakvalitet i opinionsdatat: 6 'institut' (SCB, Indikator, Medelvärde, Sammanvägningar, Verian, Demoskop till oktober 2019) har IDENTISKA avvikelser — det är Wikipedias sammanvägda rader feletiketterade som egna institut. Efter rensning: 8 riktiga institut.

Hållbarhetsgigantgapet: Danderyd 96 — Eda 4

• Kolada hallbarhet_index 2025, topp: Danderyd 96,0, Lidingö 69,3, Täby 56,8, Vaxholm 53,1, Vellinge 53,0.

• Botten: Eda 4,0, Årjäng 8,7, Högsby 12,1, Haparanda 13,0, Botkyrka 13,3.

• 24× gapet mellan Danderyd och Eda. Kopplingen till grävserien: Danderyd (96,0) är SAMMA kommun som lägger 2 442 mkr på fakturor (artikel 5/10) — rik kommun med råd, som ändå är en av de största fakturamottagarna per invånare. Eda och Årjäng ingår i Region Värmlands upphandlingsförbund (notiserna 392613/393733 — dubbelpublicerade ovan).

• Haparanda-kombinationen: HIGSTA partistöd i landet (190 kr/inv, artikel 7) OCH botten-hållbarhet (13,0). Vem beslutar att en kommun med bottenplacerad hållbarhet ger 5× snittet i partistöd?

Fakturakvalitet: kreditnotor och aggregatrader

• 1 409 915 kreditnotor (negativa fakturor) summa -66,1 mdkr: alla netto-summor UNDERSTRÄCKS med kreditnotor om de inte filtreras.

• 362 245 rader flaggade som dubbletter (is_duplicate/number_of_duplicates) — kommunernas egna exportningar flaggade dem; räkna ALDRIG råa COUNT(*) som 'antal fakturor'.

• Största enskilda 'fakturan': SL Nya Tunnelbanan → Harju Elekter AB (Estland) 2,25 mdkr (2022-09-09) — en aggregat-/delbetalningsrad, inte en leverantörsfaktura. Trafikverket → Skatteverket 1,84 mdkr enskild (skattomräkning).

• Självägande-topparna (metodnotis): Stockholm kommun fakturerar sig själv 3,83 mdkr (17 092 rader), Haninge→Tornberget (kommunens eget bolag) 1,39 mdkr, Uppsala→Skolfastigheter 1,37 mdkr, Katrineholm→Katrineholms Fastighets AB 1,07 mdkr, Arvika→Arvika Fastighets 794 mkr (10 088 rader), Bjuv→Omsorg i Bjuv AB 686 mkr i endast 81 rader (8,5 mkr/rad = årsavstämningar).

Vad som är NYTT i den här grävomgången

Fyra nya felklasser (dubbelpublicering, placeholder-vinnare, orgnr-formatfältet, Wikipedia-aggregat) och tre nya datakvalitetsvarningar (kreditnotor, dubblettflaggor, aggregatrader). Inget av detta är skandaler i sig — det är felen som gör att ANDRAS siffror blir skandaler. Vår metod: varje citerat tal i serien kan dras till p0lytics med provenance (källa, checksum, raw_ref) och kontrolleras mot arkiverad TED-XML eller Kolada-API.